Läslust för kurslitteratur?

VargenfödelsedagNy vecka och nya examinationer. Idag la vi det åt sidan, tog en födelsedagsfika och spontanade (får jag verbifiera det ordet?) en bio. The Maze Runner. Ännu en trilogi, suck. Vi gick ut från bion och försökte sätta ord på vad det var vi just hade sett. Till slut sa en av oss att det var en ”Teenergers-trapped-in-a-game” – film. Briljant! Hoppas nu innerligt att Universal arbetar på en parodi av denna nya genre.

 

På skördefesten körde vi runt Öland, tittade på konstverk, åt kroppkakor och (ironiskt nog) sprang runt i en stor majslabyrint med en massa jättespindlar gjorda av trä. Ellen- The Corn Maze Runner. Under konstnatten såg vi bland annat en löktavla där bara huset i tavlan var gjord av 4000 handskalade lökar. 4000! Jo visst, natten tillhör poeterna och de galna (undrar just vilken kategori vi studenter hamnar inom på fredagskvällar…  :) )  

Skördefest

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I helgen var det ju även Bokmässan, hoppas många av er besökte den! Jag läste en artikel om läslust i Göteborgs- Posten i torsdags (som jag tyvärr inte kan hitta nu) där författaren citerade en rad  från N.H. Kleinbaums bok Döda Poeters Sällskap: ”Vi läser för att förstå att vi inte är ensamma.” Så sant. Kanske är det även därför vi skriver. Själv älskar jag att läsa, har alltid gjort det. Men nu när man läser så mycket kurslitteratur om dagarna blir man inte mer sugen på att sätta sig igen på kvällen för att läsa en skönlitterär bok. Förr när jag hälsade på hemma brukade jag alltid sno en bok från hyllan och efter att ha läst denna artikel bestämde jag mig för att sno med en ny bok. På senaste tiden har det av en slump blivit självbiografier. Den senaste boken jag läste var Gatukatten Bob av James Bowen, en fin berättelse om ett livsavgörande möte mellan en gatumusiker i London och en skadad katt. Denna gång tog jag För då minns jag kärleken av Charlotte Alfvin och Minna Tunberger – en helt hjärtesönderslitande historia om att hitta tillbaka till livet efter att ha varit med om och förlorat sin kärlek i Tsunamin. Oavsett om det är deckare, Sci- Fi, drama eller biografi är sådana böcker lästa på ett kick. Samtidigt kämpar man så med vissa kursböcker, inte nödvändigtvis för att ämnet eller området boken behandlar är mindre intressant, utan för bokens upplägg.

Så varför skulle inte kurslitteratur ibland kunna innehålla flera narrativa inslag? Vi minns historier. Förut brukade historier verka i ett utbildningssyfte, för att förmedla något (Bibeln är väl ett exempel). Sagoförslag: en Forskaren med sin tappre följeslagare Begrepp ger sig ut på en spännande resa i jakten på Den Gyllene Teorin som ska bekräfta Hypotesen och därmed besegra Okunskapen en gång för alla. Den boken hade jag läst på ett kick.   

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s