Årstidscykelpsykologi

Glad post-påsk! Ingen kan sluta prata om det fina vädret, inte heller jag. Hörni, vilket fantastiskt väder. Med risk för att låta som en nedlåtande utlandssvensk – jag tycker hela den svenska årstidscykel-psykologin är gullig och så himla fin. Vi vet att det blir väldigt mörkt och sen väldigt ljust, att löven faller av och att träden slår ut igen. Vi har varit med om det många gånger, ändå är det liksom alltid ett topic; att det har blivit så grönt eller grått eller vitt och jag tror inte bara att det är klassiskt kallprat. Hela vårt mentala tillstånd förändras radikalt, från associalt beteende som att inte svara på tilltal till Mallorca-öppenhet på uteserveringar.

Jag själv är extremt årstidsbunden och kan t ex inte lyssna på viss musik på fel delar av året – Bo Kaspers är t ex vårmusik, Coldplay mars-musik, Miike Snow januari. Men eftersom jag detta år hade sommar hela hösten och vintern i Argentina så är jag helt årstids-jetlaggad och här kommer en dryg kommentar; jag är inte i fas med resten av det bleka, mörkögda folket som kommer krypande ut ur sina vinteriden med stickade kläder i trasor, som sträcker sina magra händer mot solen och kippar efter andan. Som frihetskämpen Orvar i Bröderna Lejonhjärta om ni sett. Eller kor på vårutsläpp. Det är mycket roligare så. Man kan lätt tro att svenskarna är ett känslomässigt avtrubbat folk, men vi är egentligen säsongsstyrt bipolära.

IMG_0280

Det här var årets påskdag i Uppsala, beach till kl 18 då jag cyklade hem barfota. Jämför med 2013. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s